Ha ha. "Bättre sent än aldrig"

Typ ett år på pricken. Ganska bra blogginläggsintervall måste jag säga. Det kan ju tyckas att jag borde ha massor att skriva eftersom jag inte har skrivit nåt på ett år.
Det läskiga är att jag vet inte om jag har det? Jag är ju fortfarande Back in IKEA land, och ett år senare har jag anpassat mig till livet som svensk ganska bra.

Fast det är ju det här med svenskar. Det är liksom tvång på att va så otroligt svensk i Sverige. Typ, "jaha, kom han till Sverige för sju år sedan, borde inte hans svenska vara mycket bättre?" eller "ska du dricka rödvin och äta mousakka på en torsdag? På ärtsoppa och pannkaksdagen?"
eller "VA, äter du inte semlor, det är ju JÄTTEkonstigt". För min del kan det ibland vara, "men du har ju varit tillbaka från L.A i ett år nu (med en liten suck över YTTERLIGARE en av mina stories med L.A referenser eller inlägg av engelska ord). Så här är det, eftersom jag flyttade till USA som 19-åring och kom tillbaka som 27-åring är valet för er att höra massa fjortis (ett av mina hatord) stories eller hur jag uppfattade dagislivet.

Och mina Sverigerelaterade stories kommer ju i denna blogg, som faktiskt är baserad på mitt nya liv i Sverige. Eller nya liv.. Nu har jag ju varit här rätt länge (ser ni, till och med jag rättar mig själv) och kan ju då förhoppningsvis se saker och ting på samma sätt som er.

Vad har hänt sen sist då? Och varför fick jag helt plötsligt för mig att börja skriva den här bloggen igen?

Jo. Ett av mina uppmärksammanden handlar om att jag hör ofta saker som "gör något som du mår bra av, som gör dig glad. Unna dig något. Åh, vardagslyx". Man ska helt enkelt hitta lite olika hobbies (som jag tror jag skrev något inlägg om ett år sen) som gör att man mår bra. Och faktum är att jag faktiskt älskar att skriva. Dessutom, från och med nu och fram till sommaren finns det faktiskt inget så mycket annat att sysselsätta sig med. Kanske jobba och träna. Jag tänker dock att det inte är så intressant för er att höra om mina månagsmöten och att jag har avbokat mitt "provtränarpass" på Worldclass 3 ggr och sparat SATS Medis nummer som "Svara ej". Så jag väljer att tråka ut er med andra tråkigheter och reflektioner i stället. Men framförallt gör jag detta för att underhålla mig själv för att jag faktiskt tycker att det är sjukt kul att skriva som jag själv vill utan att hålla mig till massa stilistiska regler som jag måste göra dagligen i mitt yrke.

Jag har under året dock lärt mig att sluta särskriva och insett hur fult detta är i Sverige. I engelskan särskrivs ju allt, och det är svårare än man tror att sluta med gamla vanor. Men vanor går att bryta och nu till exempel så börjar ju jag skriva den här bloggen igen.

En annan anledning till att jag inte har skrivit heller är för att det har inte hänt så himmelens mycket intressant detta år. Ja, jag har (nästan) slutat särskriva, jag har tittat på Svenska Hollywoodfruar, jag har skaffat Spotify, jag har lagt upp ett "sommaren 2009 album på Facebook", jag äter lunch mellan tolv och ett, jag faktiskt uppskattar "fredagsmys" och köper toppar på Gina Tricot. Back in IKEA land and doin it, doin it, doin it well...

Kanske och förhoppningsvis kan mitt nya liv som uppdaterare av denna blog hjälpa mig att finna och ta vara på godbitarna (ha ha bara ett sånt ord) i mitt liv och dela med mig av de intressanta och i vissa fall mindre intressanta grejjer som har hänt och jag har observerat.

En upside med denna trista period att det är en bra tid för konserter och spontana get aways.

Okay, nu har jag gjort introduktionsinlägget.

Vi hörs om ett år.